Vårens odling

Efter en lång och kall vinter med en hel del snö, där kaminerna kom väl till pass, har våren varit desto varmare, torrare och mer hektisk. Förutom en snart ettåring har tiden fyllts med trädfällning, plantering av 1000 granplantor, bygge av tunnelväxthus, odling, bygge av grishus och – hage, inköp av två olika jordfräsar, fräsning och harvning av nya land, kycklingkläckning, renoveringar och en resa till USA.

Odlingarna, som var anledningen till att vi flyttade ut på landet från första början, har i år hamnat i skymundan när mycket annat hamnade högre upp på agendan. Dessutom har det som gjorts gått trögt.

Kvickrot på förra årets odlingsplats

Vi fick hjälp av grannbonden att fräsa upp den betesmark där vi odlade förra året, eftersom plöjningen och harvningen förra året inte räckte för att slå sönder grästuvorna, och de gjorde marken svårjobbad. Efter fräsningen var grästuvorna pulveriserade, men återstod gjorde ett virrvarr av kvickrotsrötter som gjorde det svårt att köra med hjulhacka och således svårt att så och rensa. Vi kämpade förra året, nu vill vi att det ska vara enkelt när vi väl odlar på stor yta. Lösningen på kvickrot (som ser ut som gräs men med rötter som långa trådar) är kontinuerlig harvning, så vi beslöt oss för att inte odla på plätten i år, utan göra det lätt att komma fram med traktorn. Nu har vi harvat med två veckors mellanrum sen i mitten på maj, och bara sått potatis längs ena kanten.

IMG_20180529_174414Vi harvar på. 

Miniland

För att få åtminstone någon skörd i år har vi gjort en bädd utanför köksfönstret, och där växer just nu squash, pumpa, sockerärt, gurka, rovor, sallat, ruccola, mangold, vitlök och jordgubbar tätt. De har sällskap av en pallkrage med tomat, med tillhörande miniväxthus.

IMG_20180514_153800

IMG_20180515_151508.jpgÅrets odling är ytterst anspråkslös till förmån för förberedelser inför nästa år. 

Misslyckad omplantering

Appropå tomat så dog alla förodlingar av purjo, tomat, pumpa och squash. De var satta i såjord = lätt jord utan näring, och planterades om till större krukor med tung jord från en gammal gödselstack. Om det var chocken i den nya jorden eller att de stod ute i solen större delen av dagen (det senare var inte planerat, men barn ni vet…) som tog kål på dem vet jag inte, men efter ett par dagar hade allt utom fyra chiliplantor dött. Tur då att vi har snälla grannar som hade några plantor över.

Nytt land kräver nya maskiner

Vi bestämde oss för att fräsa upp gräsmattan på baksidan av boningshuset nu när det inte blev något med förra årets land. Efter två veckor med att förgäves försöka starta grannens jordfräs, startade den till slut, men då insåg vi att den inte riktigt kom ner så djupt. Så vi köpte en egen, modell större, en så kallad tvåhjulstraktor från 60-talet. När inte heller den var till belåtenhet köpte vi ännu en, den här gången till traktorn. Nu är det äntligen uppfräst.

img_20180604_1543261Harv nr 1: Tvåhjulstraktor. När denna dras igång vill man ha hörselkåpor! Och skyddsdräkt mot dammet.

img_20180618_1057121Harv nr 2, till traktor, lastas av med traktor

Resultatet är dock inte direkt odlingsbart då det är mycket klumpar. Det bästa vore att låta de sönderslagna grästuvorna ligga och förmultna till nästa år och planen är att lägga halm och hö på. Kanske att vi lägger lite bra jord ovanpå i ett hörn för att kunna få ner lite förodlad kål i år.

Vi håller humöret uppe, fokuserar på allt annat vi vill göra på gården och hoppas på mer skörd nästa odlingssäsong. Tänk vad bra det kommer bli nu när mycket av grovjobbet är gjort.

Att torka trattkantareller och annan svamp

Vissa år är det äppelår, andra år är det blåbärsår. I år är det svampår, och då gäller det att både passa på att plocka svamp, men också att konservera för att kunna använda år då det inte finns lika mycket svamp att finna i skogen.

Trattkantareller är en ypperlig svamp att konservera genom torkning. Vi torkar dem hela, och förvarar den sedan i tättslutande burkar, mörkt och svalt. Annan svamp går också bra att torka men bör då skäras i mindre bitar.

Svamp innehåller mycket vatten. Idag torkade vi 1,5 kg svamp, och när torkningen var klar vägde samma svamp bara 90 gram. När man sedan vill använda sin torkade svamp, kan det vara bra att tillsätta den väskan igen,  genom att låta svampen ligga i blöt några timmar innan. Sen är svampen bara att använda som om den vore färsk. Vi brukar dock inte ha så god framförhållning, så när vi gör en härlig svampsås, så lägger vi i och kokar de torkade svamparna direkt, så får de suga åt sig vätskan under kokningen. Det fungerar bra det också.

När vi torkar svamp, så gör vi det i en elektrisk tork. Vi fyller ollorna ganska rejält eftersom svampen krymper mycket vartefter den torkar. Sedan torkar vi på 40 grader tills all svamp är knastertorr. Det tar ca 6 timmar. För bäst resultat byt ordning på ollorna under torkningen och rör runt lite bland svampen någon gång ibland.

Om du inte har en elektrisk tork, eller om du har en väldigt stor mängd svamp att torka, går det fortfarande väldigt enkelt att torka svamp. Lägg ut dem luftigt på tidningspapper och rör runt bland svampen någon gång per dag. Din svamp borde då vara torr på några dagar till en vecka.

Potatisen Blå Kongo

En av potatissortena vi sådde i år var den blå potatisen Blå Kongo. Det är en rolig sort att ha i matlagning om man gillar färger, men den var väldigt mjölig och framförallt var den nästan omöjlig att hitta i landet när man grävde upp plantan.

”Där är en potatis! Eller nej… Det var en sten”

Löken och dess eländen

Den 15 maj satte vi gul lök, rödlök och scharlottenlök, 250 g sättlök av varje. Det innebar kanske 50 gul lök, 30 rödlök och 5 scharlottenlök.

img_1494780338823

Det var en av de första saker vi satte i våras, en av de första saker som kom i jorden i den nyharvade lilla åkerplätten som skulle bli vårt trädgårdsland. Därför gjorde vi ett antal nybörjarmisstag. Vi satte raderna för tätt vilket gjorde det jobbigt att rensa. Man fick krypa runt på huk men hade ingenstans att sitta, var man än vände sig klev man på en lök. Vi kunde inte heller använda hjulhackan vi fick någon vecka senare eftersom den var bredare än raderna. Det hela gjorde att vi drog oss för att rensa, vilket ledde till misstag nummer två.

Lök har svårt att konkurrera mot ogräs, och snart var allt täckt av tistlar, kvickrot och brännässlor. Det blev mycket jobb att försöka hitta de små gröna stråna bland allt ogräs, och många lökar drogs upp av misstag för att det nästan såg ut som gräs. Här är en bild från mitten på juli där lökarna kommit upp en del och där vissa delar rensats.

img_1500021793658

Det vi gjort bra på vissa ställen var att sätta lökarna med samma avstånd på alla rader. Hittade man en lök på en rad så visste man mer exakt var nästa rads lök borde ligga.

Efter mycket jobb lyckades vi rensa allt för hand, men sen fick vi barn. Nu har det gått två månader sedan vi rensade senast, och nu är det näst intill omöjligt att hitta den vissnade lökblasten bland de höga tistlarna.

Vad göra? Skall allt slit vara förgäves? Kristoffer fick en idé och använde ovan nämnda hjulhacka med kupplog. Sen plöjde vi rakt igenom ogräset, på raderna. Jodå, det gick. En och annan lök gjorde sig till känna.

IMG_20170909_155504

Flera lökar är stora och fina medan andra blir sättlök nästa år. Det är dock bara bråkdelen av de vi satte. Förhoppningsvis får vi upp dem vid harvandet i slutet på säsongen.

Lärdomar till nästa år:

  • Brett mellan raderna så att hjulhackan kan användas samt att det går att stå mellan raderna.
  • Samså med till exempel rädisor så att raderna syns och går att rensa tidigt, innan löken gjort sig till känna. Minskar också risken för att råka kliva på någon lök om raden syns bättre.
  • Rensa, rensa, rensa!

Äppelmos

Nu har äpplena blivit till mos. Det är ett bra sätt att använda kantstötta och skadade äpplen som inte går att lagra eller torka. Kärnhus och fula delar skärs bort och blir grismat.

Ingredienser:

Äpplen

Socker – vi använder ca 50% av fruktvikten. Större mängd socker ger en längre hållbarhet.

Gör så här:

Ta bort kärnhus (vi använder äppelurkärnare för det går lite smidigare men det går lika bra att dela och skära bort med kniv), skär bort ev fula delar och dela varje äpple minst ett par gånger. Det är en smaksak om man vill ta bort skalet, vi orkar inte göra det men det blir slätare om man gör det.

Lägg i kastrull med lite vatten i botten och koka på svag värme under omrörning tills äpplena kokat ner, ca 45 min.

Tillsätt socker. Koka till önskad konsistens, vi kokade ca 30 min till.

Häll på väl rengjorda glasburkar och skruva åt locket ordentligt.

Burkarna vänds med fördel uppochner under en kort stund för att den varma sylten ska döda ev bakterier i locket. Låt sedan svalna med locket uppåt och ställ därefter svalt.

I kylskåp har vi fått oöppnade burkar att hålla i upp till ett år, men man får räkna med att någon burk kan börja mögla. Kasta i så fall hela innehållet då möglet sprider sig i hela burken.

 

Grönsaksskörd

Trots den sena våren, den torra sommaren samt födsel mitt i allt så har vi kunnat skörda ett och annat. Det som klarat sig bäst har varit sådant som kunnat klara sig utan förkultivering och alltför mycket ogräsrensning.

Här nedan är bilder på polkabeta, morötter och zucchini. Vi har också börjat skörda bondbönor, pumpa, lök, morot, potatis, rödbeta, vaxböna, skärböna och frilandsgurka.

 

Äppelskörd

Efter ett besök på trädgårdsdagen i Enköping där vi fick möjlighet att prata med en pomolog, har vi lyckats artbestämma två av våra äppelträd. Det ena är ett ”Sävbyholm” och det andra heter ”Wealthy”, och båda är tydligen väldigt vanliga i Mälardalen.

Sävbyholmsäpplen mognar i slutet på augusti, och på en vecka går det från surt till gott till mjöligt. Så tiden är inne för skörd, och det är brått!

Det dåliga äppelåret gör att det inte blev mer än en korg med fina äpplen för torkning, samt en halv korg äpplen för mos.

Vi tvättade och kärnade ur äpplena för torkning och skar dem i ca 2 mm tjocka skivor. Sen testade vi att både torka dem på trådar i taket och i vår elektriska tork.